Om att ge för att få och det goda samtalet

Fick den här teckningen av Kerstin Kallin efter ett samtal om vilka superkrafter man behöver. Nålen för att sy ihop folk och grupper, snabba fötter, hjälm med antenn för att uppfatta saker och stora öron.

Det finns en del saker jag funderar över när jag träffar så mycket olika människor som jag gör. Som det här med att ge för att få….. Jag tror på att ge för att få saker. Men för att det ska fungera behövs respekt, nyfikenhet och en lust att utvecklas. En förutsättning för ett livslångt lärande.

Hur länge brukar du vänta på att få tillbaka då, är en vanligt fråga jag får när jag berättar om hur jag jobbar. Då utgår man ifrån att det finns ett linjärt samband. Dvs att den du ger saker kommer att ge dig annat tillbaka. Det vore ju så klart det snabbaste sättet. Men jag tror inte att det fungerar så. Du kommer kanske att få tillbaka från någon annan i en form som du inte känner igen. Ibland får du vänta länge och det känns som om du har givit bort allt du har och det är stopp i röret, dvs du får inget tillbaka. ALLS!

Det enklaste sättet att få igång en dialog och ett bra samspel mellan olika personer och grupper är att ge bort något. Jag ger bort tips, idéer, kunskap och kontakter som jag har. För att jag tror på att om man hjälper någon så går det lite snabbare för den personen att hitta sitt sätt att göra saker på. Då har vi ofta lärt oss en del på vägen, alldeles oaktat att det blir skratt och intressanta diskussioner på vägen. Då utgår jag ju ifrån att jag får den hjälp jag behöver, i alla fall om jag frågar efter hjälp. Ibland vore det skönt att slippa fråga…..

För det är genom att vi delar det vi tycker och tänker som det blir mer, det tror jag på och försöker leva efter! Det är då det goda samtalet skapas.

Men dialog bygger sig inte av sig självt. Det behövs ett aktivt lyssnande av båda parter och en respekt för att olika åsikter är berikande. Jag behöver inte tycka likadant som du men jag måste faktiskt alltid försöka förstå varför du tycker som du gör. Det duger inte att säga att du är dum i huvudet. Det handlar om att försöka förstå, att vara nyfiken och att försöka vidga vyerna. Samhället ändras snabbt och du måste förhålla dig till det.

Jag tänker såhär. Ju säkrare jag är på mina värderingar, vad jag tycker är viktigt och hur jag förhåller mig till mig själv och andra, ju lättare blir livet. Dvs jag kan värdera det som görs och sägs i förhållande till vad jag tycker och hur jag gör. När informationsflödet är så stort som det är idag och hela världen ligger två klick bort så handlar det mer om att analysera och sen fatta beslut utifrån det jag har lärt mig.

Så jag fortsätter fika med folk för att lära mig mer om hur andra tänker och gör. Sen bestämmer jag vad som gäller för mig och utvecklas utifrån det.

– Men det låter ju superkrångligt, var det en vän som sa.

-Kanske det, men hur ska du annars hantera alla val som du behöver göra? Att prata med andra är ju att ha en slags testbänk eller ett tankelabb för att pröva dina åsikter. Ekologiskt, fairtrade, klimatsamvete, livspusslet……en bit i taget och alltid med en kopp kaffe att reflektera med.

Vill du fika med mig?

//Liselotte Norén

 

 


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *