Skansen är stort

I början av året så trodde vi inte att vi skulle vara på Skansen. Det riktiga Skansen som vi ser på TV när vi tittar på Allsång, eller som vi går på när vi ska sluta med nappen eller visa turister hur Sverige såg ut….förut. Att vi har rötter i bondesamhället och upptäcka att vi alla gillar både djur, röda stugor och sockervadd!

Lägg en stor dos kärlek, en strålande solig dag och ni har en sammanfattning av lördagens Dropinbröllop på Skansen. Men vem gifter sig på Skansen bara sådär…..464 par faktiskt och ett nytt rekord.

Vi kom tidigt på morgonen och det var ganska kallt och blåsigt. En lustig känsla att köra med bilen genom Skansen och parkera på Bollnästorget. Varteftersom kommer fler och fler. Tex Pia Rydberg med en viktig medarbetare Fru Stockman som skulle ha brudklänning på sig.

Solen lyste och det fylldes på med folk. Vi fick jobba hårt med häftpistol och silvertejp för att förankra våra saker. Det såg inte riktigt ut som vi tänkt på bordet och informationen blåste över hela Bollnästorget. Vi gav upp och skrattade åt att nu blev det att göra det vi är bäst på, improvisera!

Hela dagen vimlade det av festklädda och glada besökare.

Vårt erbjudande att låna en krona blev mycket uppskattat.

”Men jag trodde inte att det skulle vara någon skillnad” sa en av brudarna när hon kom tillbaka med kronan. ”Men jag blev som en prinsessa och det kändes härligt när alla gratulerade mig. Jag är så glad att jag fick låna den”.

Och vi är så glada att vi kunde hjälpa till att skapa den känslan!

Plötsligt bara satt han där, i lådan med refo-paketen. Skulle han det eller var han parkerad av någon som skulle sakna honom och inte kunna sova? Hos oss i projektet kallade vi det för rädda Joppe och gick ut med en efterlysning i sociala medier….och det är nu vi ser kraften i att hjälpas åt.

Många delade vårt inlägg och efter en stund var det en tjej som kände Kerstin Kallin och som följer oss, som såg ett inlägg på facebook om en hundkatastrof från en kollega i kören. Hon mailade henne och sen var Lucky upphittad och lilla Maja glad igen.

Vi börjar packa ihop och då kommer ett par från Indien fram till oss. ”Vilken fantastisk idé, är allt remake av textilier som inte används?” Så nu är en del av våra saker på väg till Indien, tex det fina tenntrådsarmbandet av Annacarin Suokas som ni kunde se på Insta häromdagen. När vi plockade ihop sakerna så började vi fundera på vart våra saker hade tagit vägen….Indien, och med det trevliga australiensiska paret som frågade Kerstin vad hon gjorde i glashögen utan Skansens Glashytta. Hon berättade att hon var på jakt efter fler snygga glasbitar att göra örhängen av. Så de kom upp till oss och köpte ett par som ett minne av Sverige.

Här är två bilder på oss som var där….som vanligt fattas det någon person när vi ska ta en bild så ni får extra! Tror inte att vi någonsin har fått ihop en bild där vi alla har varit med allihop. Men det tar vi nästa gång! Gloria Lindvall, jag, Pia Rydberg, Anastasiya Lenenko och Kerstin Kallin.

En härlig dag fylld av kärlek och att gifta sig på Skansen är en bra idé! Vår allra sista besökare såg ut såhär…….