Igår fick refo frågan om vi hade lust att ta emot näringsminister Annie Lööf på studiebesök i verkligheten idag. Javisst, svarade vi, självklart! (Läs mer om hur Liselotte egentligen tänkte precis efter samtalet.) Sen började förvirringen genast sprida sig… Var skulle vi vara någonstans? Hur länge? Hur skulle vi förbereda det? Mindre än 24 timmar senare knackade Annie Lööf, pressekreterare Oscar Sundevall och Annies PRAO Fanny på dörren till Mongaras kontor på Kungsholmen i Stockholm. ”Chauffören” (den namnlösa med de svarta solglasögonen) höll sig på avstånd. Vi övriga slog oss helt enkelt ner i soffan och hade ett väldigt avslappnat, intressant och bra samtal under en timme.
Annie var trevlig och gav ett genuint intresserat intryck. Hon berättade att hon är ute på studiebesök på företag och liknande över hela landet två dagar i veckan, men att det hör till ovanligheterna att hon gör såhär spontana besök med kort varsel. Det var helt enkelt så att eftermiddagens interpellationsdebatter hade tidigarelagts till igår kväll och plötsligt fanns det ett tomt block ledigt i Annies schema på eftermiddagen idag. Hon hade bett om att få åka ut och titta på något roligt, varpå någon tipsat om refo. Vi känner oss hedrade!
Vad pratade vi om då? Jo, självklart pratade vi mycket om refo som idé, om historiken bakom projektet, vilka utmaningar vi ser, våra slutsatser och vart vi är på väg. Annie frågade en hel del kring vår vision om att göra gott i samhället i form av hållbarhet, återbruk, integration och sysselsättning genom en verksamhet som samtidigt bär sig själv. Det refo har gjort hittills pekar på att vår vision är uppnåelig: det går att kombinera vinstgenererande verksamhet med sociala innovationer!
Vad menar vi då med att refo är en social innovation? Jo, vi bygger en lokal metodlösning i syfte att den ska kunna kopieras och spridas till fler ställen. I vårt samhälle finns en massa olika stuprör med fantastiska riktade satsningar på att skapa förutsättningar för en bättre värld. Refo har ambitionen att utgöra en hängränna genom att skapa fysisk och digital mötesplats för andra aktörer. Vi ser inte ideella organisationer och andra remakeverksamheter som konkurrenter, utan försöker snarare bygga en plattform där de alla kan samverka och tillsammans bli kraftfullare.
Annie gillade vårt koncept med att man kan följa plaggen man lämnar in och se vad som händer med dem. Den som köper omgjorda plagg kan också se var de kom ifrån. I hela kedjan från inlämning via remake till mottagare kan historian om plagget byggas på. Vi fick en klänning och en kjol av Annie och det ska bli spännande att se vad det blir för resultat när remakarna får sätta saxen och nålen i dem.
//David Bauman
Lämna ett svar